Återanvändning och återvinning är termer som ofta används synonymt, som om de betyder samma sak. Så är dock inte fallet, och skillnaden mellan dem är relevant att känna till i samband med SorTex-projektets fokus på sortering och återvinning av textilavfall.
I den här artikeln förklaras skillnaden mellan återanvändning och återvinning och begreppen upcycling, recycling och downcycling gås igenom.
När kommuner och avfallsbolag sorterar textilier görs det enligt avfallshierarkin, där målet är att maximera användningen av kasserade textilier som resurser istället för att deponera dem som avfall.
Avfallshierarkin består av fem olika steg som avfallet sorteras efter, med målet att placera avfallet på det högsta möjliga steget i hierarkin.
Med andra ord vill du förhindra att produkter slängs som avfall från första början (steg 1) och undvika att avfall hamnar på deponi (steg 5) där det inte gör någon nytta. Men vad är skillnaden mellan steg 2 (återanvändning) och steg 3 (återvinning)? Det ska vi titta närmare på i de följande avsnitten.
Direkt återanvändning (steg 2 i avfallshierarkin) är processen att använda samma föremål för samma ändamål flera gånger. När det gäller textilier handlar det om de textilier som är tillräckligt bra för att lämnas till second hand-butikerna och få en ny ägare när du har använt dem färdigt. Det kan också vara textilier som kräver en mindre reparation först, men som sedan kan användas av andra.
Återvinning ligger på steg 3 i avfallshierarkin - mellan direkt återanvändning och energiåtervinning. Med återvinning menas den process där ett föremål får en ny form och omvandlas till nya produkter. I textilvärlden är återvinning relevant när textilier som inte kan återanvändas används för att skapa nya produkter eller material som sedan kan säljas vidare. Det kan handla om nya kläder, kökshanddukar, filtar och trasor, eller andra material som isolering och akustikpaneler.
Återanvändning (steg 2) är dock att föredra framför återvinning, eftersom återanvändning inte kräver resurser för att omvandla textilen till något annat.
Om textilrester inte är lämpliga för återanvändning eller återvinning kan de i många fall användas för energiåtervinning (steg 4 i avfallshierarkin.) Här används textilavfallet för produktion av grön el och fjärrvärme. Detta är inte lika bra som återanvändning eller återvinning, men det är klart bättre än deponering (steg 5 i avfallshierarkin), där avfallet inte har någon användning och bara är en klimatbelastning.
Förutom begreppen återanvändning och återvinning hör man ofta talas om upcycling, recycling och downcycling. Det är alla termer för sätt att ta tillvara på kasserade material, t.ex. textilier.
Upcycling är processen att behandla och omarbeta en produkt för att ge den ett högre värde än den hade tidigare. Upcycling kan vara när överblivna kläder används för att skapa nya kläder.
Återvinning innebär att produkten återanvänds på ett sätt som gör att den behåller både sitt ursprungliga värde och sin form.
Downcycling är motsatsen till upcycling. Det innebär att produkten bearbetas och omvandlas till en ny produkt som har ett lägre värde än den ursprungliga produkten. Det kan till exempel vara när överblivna kläder används för att tillverka disktrasor, filtar eller kökshanddukar. Det kan låta som en sämre lösning än upcycling, men eftersom inte allt textilavfall lämpar sig för upcycling behöver vi fortfarande downcycling eftersom det är bättre än att slänga bort textilen.
