Att skapa de bästa förutsättningarna för återvinning av textilavfall börjar med medborgarna. För att kunna återanvända och återvinna så mycket textilavfall som möjligt är det viktigt att alla medborgare förstår att deras textilavfall kan bli en resurs snarare än avfall om det sorteras rätt och hur detta görs i praktiken. Detta kräver tydlig och målinriktad kommunikation.
På NewRetex sorteringsanläggning i Rødkærsbro sorteras textilavfall för återvinning med hjälp av robot- och sensorteknik. De tar emot textilavfall från 13 kommuner i Danmark - cirka 20% av den danska befolkningen. På NewRetex ser de hur felaktigt kasserade textilier försvårar sorteringsprocessen och återvinningsmöjligheterna.
Frederik Søby, anbudskoordinator på NewRetex, berättar om studier som visar att varje medborgare genererar cirka 7 kilo textilavfall per år i Danmark. Men på NewRetex tar man bara emot 1,7 kilo per medborgare. Därför måste det enligt Frederik Søby finnas stora mängder textilier som till exempel har hamnat i småbrännbart, trots att de hade kunnat återvinnas. NewRetex konstaterar också att cirka 14% av de insamlade textilierna är våta eller mögliga och därför inte kan återvinnas.
Frederik Søby menar att det därför behövs mer information till medborgarna om hur textilier ska tas om hand och sorteras på rätt sätt. Han förklarar att dåliga historier i pressen om avfallshantering som inte har fungerat får människor att ifrågasätta om det är värt att sortera sitt textilavfall överhuvudtaget.
Därför anser han att det är nödvändigt att lyfta fram fler av de goda historierna i ljuset. Dessutom finns det en uppgift i att tydligt kommunicera hur man som medborgare är en del av lösningen på ett globalt problem om man sorterar sitt textilavfall på rätt sätt och hur man gör det på ett mycket praktiskt sätt.
En av de goda historierna kommer från den lilla staden Aulum utanför Herning. De har haft goda erfarenheter av tydlig kommunikation och medborgarinflytande i samband med insamling och sortering av textilavfall.
År 2021 var Herning kommuns återvinnings- och avfallscenter projektpartner i pilotprojektet "Textile Symbiosis". Projektet leddes av Lifestyle & Design Cluster och hade två mål. Att säkerställa bästa möjliga utnyttjande av textila resurser och att samarbeta med lokala företag för att testa nya innovativa lösningar i sökandet efter nya affärsmodeller för textilavfall.
Som en del av detta projekt lanserades ett försök i Aulum i november 2021. Syftet med försöket var att testa ett nytt sätt att sortera och bortskaffa textilavfall som förhoppningsvis skulle vara både praktiskt och transparent för invånarna i Aulum. Återvinning och avfall i Herning kommun lånade 7 containrar från Röda Korset, som placerades bredvid de befintliga containrarna för återvunna textilier. Alla behållare märktes sedan med piktogram som angav om behållaren var för återanvändbara kläder eller textilavfall för återvinning. På så sätt kan medborgarna snabbt och enkelt slänga både sina återvunna kläder och sitt textilavfall på en och samma gång.
Förutom själva försöket arbetade Herning kommuns avdelning för återvinning och avfall hårt för att kommunicera syftet med försöket till alla medborgare i Aulum. Line Fyrstenborg, miljökommunikatör på Återvinning och Avfall, förklarar att många olika verktyg användes för att nå ut till så många invånare som möjligt. Bland annat delades hängare ut till hushållen på soptunnor i hela Aulum. Dessutom gjordes inlägg på lokala Facebook-grupper och information om försöket skickades ut till de Aulumbor som hade anmält sig till kommunens sms- och e-posttjänst. Men man tog också ett mer okonventionellt grepp och valde att dela ut rombollar på Rema 1000:s parkeringsplats, där man berättade om försöket, och att hålla presentationer för högstadie- och gymnasieelever på Aulumskolan.
Försöket och den tydliga kommunikationen till invånarna i Aulum visade sig vara fruktbart. När försöket avslutades i februari 2022 var resultaten utmärkta. Under hela försöksperioden samlades totalt 3524 kilo textilier in. Det konstaterades att 81% av textilierna var rätt sorterade. 6% var återvunna kläder som hade hamnat i textilavfallsbehållaren och 13% var olämpliga för återvinning.
Försöket i Aulum visade att medborgarna generellt sett hade en god förståelse för skillnaden mellan begagnade kläder och textilavfall för återvinning, och en uppföljande enkät bekräftade att de allra flesta medborgarna var positiva till att börja sortera textilavfall. Aulum-projektet blev därmed en positiv berättelse som förhoppningsvis kommer att inspirera andra och ge idéer till nya metoder att arbeta vidare med.
Om du vill läsa mer om projektet i Aulum kan du göra det här.
